…därför gör jag en kraftansträngning och hämtar min nyckel…Mitt inre rum öppnas och där inne är ju friden, den jag behöver. Den du behöver. Den vi behöver. Tiden väntar inte. Inget väntar,trots allas väntan. Jag kan aldrig mer bli den jag var igår. Just nu bär ändå med sig igår och framtidsspår. Allt är och samverkar. Jag är med i alltet. Jorden snurrar i universums stora salar.

Längst ut på yttersta grenen,sitter jag. Sitter du. Sitter storebror.

Jag har ingen tid över för arroganta människor, jasså, kände du dig träffad? Heller ingen ork för tjurigheter. Jag har tid över för att leva,leva mitt liv resten av tiden jag sitter av här på jorden. Jag tänker inte slösa,när rikedom är ett luddigt begrepp. Livet pågår nu och nu och nu. Och nu. Och här är jag. Här är du. Här är vi. Inget mer är sig likt. Nyss var ju nyss och stjärnan som föll på natthimlen var evighet sedan. Livets cirkel är full av magi, inuti och utanpå. Och ingenting är vad du trodde dig se. Nyss var ingenting någonting och nu är det ingenting igen. Nu,nu,nu är sekunden. Sekunden har gått. Jag har gått. Du har gått. Ack så förgängligt lurar vi oss annars. Sanningens ord är så avgörande,handlingens väg är mirakel. Att göra är mer än säga. Och att vara är det största. Bara vara. Lägg dig på rygg och säg: jag är.

En groda är alltid en groda, hur mycket du än kysser den…detta är väldigt viktigt att komma ihåg!

Endast i sagan förekommer detta mirakel…verkligheten är på annat vis…ändå pågår detta hoppfulla kyssande var eviga dag.

Så om du letar efter prinsen,  leta rätt från början, ty grodor blir aldrig prinsar hur mycket du än kysser dem. Samma sak gäller i sökandet efter prinsessan, om hon inte känner ärtan från början, så dumpa henne. Då är det bara en ragata du funnit och henne kommer du inte kunna varken fostra eller förvandla…

En skitstövel är alltid en skitstövel och det är ett mycket otacksamt jobb att försöka förvandla en annan människa till något bättre än vad den egentligen är.

All förändring kommer inifrån, visserligen med hjälp från händelser utifrån, men den egna viljan måste finnas där…tro inte du ensam kan göra underverk med andra om de inte samverkar till 110 %.

Så regeln lyder:

* att göra groda till prins går inte!!!

* inte heller ragata till prinsessa!!!

Spelar ingen roll hur duktig just du än är, eller om du älskar honom/henne aldrig så mycket så kan inte en katt bli en uggla heller, hur mycket du än klappar och kelar…

Så många tråkiga och destruktiva förhållanden som skulle kunna undvikas om vi föddes med dessa insikter från början och slapp gå den hårda vägen som alltid sker genom lärdom…fast vissa föds kloka från början…och det är ju skönt!  Så ingen bitterhet i det, bra att vissa slipper det elände dåliga relationer innebär.

Så dagens lärdom får bli en tankeställare till en eller två.

Rått uttryckt:

”Tur man slipper bli en gris om man blir kysst av ett svin iallafall. Eller hur? ”

Jag har aldrig frivilligt tystnat i en relation

orden har alltid varit min vän

för tystnaden är min fiende        —        den äter upp mig innifrån och ut

Jag har valt tystnad av andra skäl då jag varit ensam i mitt liv

Men på kärlekens väg

har jag valt kommunikation

om vad det än gällt så tror jag på dialog mellan två människor

Tystnaden skadar mig

tvivel växer ut på kärlekens vackra träd och dess bladverk vissnar sakta   

min hjärtas röst gråter

när man inte kan nå varandra

Tystnaden stänger de stora portarna

bommar igen

Jag är en skapande själ

som tror på de bevingade orden

de förlösande orden

orden som för två människor närmre varandra

Men ord kan också döda

det vackraste som människan fått         —        KÄRLEKEN 

Vem har sagt att orden alltid blir de rätta eller är lätta — vem kan lova lösning på allt — men då orden tystnar — faller tårarnas regn på människornas väg…