Underbara nya fina år….vad du är efterlängtad…för 2008 var ett svårt år,som jag skrev om den 14 dec….Så detta friska år känns så skönt…med meditation och affimationer och massor av kärlek, till barnen och från barnen,mina älskade döttrar som bloggar tillsammans med mig,bara det är härligt…och kärlek och underbara stunder fulla med skratt, mitt lilla barnbarn…Mikael,han är alldeles fantastisk med sin glädje han utstrålar,han är så lätt att älska…mmmm lilla ljuvliga barnbarn, det är stort att vara mormor vid 44…Min glada goda snälla rottweiler, som behöver tid med mig…och det ska hon få,min hjärtehund…Hon vill springa, söka och framförallt leka,leka och leka.
Jag ska måla fler tavlor i läkande starka färger och skriva mycket och skogen ropar på mig…och utbildningar som lockar och livet kanske trots allt återvänder ljusare…att vara för andra är ju jag…men min egen sorg, min egen kappsäck bär jag helst själv…Men så kommer detta året med andra förhoppningar och öppningar, jag känner och ser visioner…möjligheter….jag växer mer…min tid kommer nu, min tur…Jag har ju kunskap genom livets hårda skola, vad tvekar jag om???
Jag tar min själ in i musiken och konsten och medialiteten och helandet och skriveriet och örter och coaching och gudinnekunskap och MAGI….och jag har tid att vara mormor…har tid att älska mina medmänniskor…jag har tid att älska naturen och den fantastiska Moder Jord, jag har tid att förlåta och gå vidare, jag har tid att rensa bort människor som endast tillför dålig energi, jag har tid att ta hand om mig själv….Nu är det januari, välkommen friska år…jag känner lycka inför allt som ska göras och för dagen som gryr med sin stillhet, så orörd…Ljuset återvänder…ljuset och solen….livselixiret…Det bubblar i mitt inre…Nu ska drottningen vakna, hon har sovit länge nog… Tack Anki för du påminde mig…Du fick mig att minnas ursprunget, långt där inne sover min drottning, sakta kommer jag väcka denna styrka och kraft, lugnt och fint…Min kraft…
Jag tackar mig själv för jag lyssnar på min kropp som talar sitt tydliga språk…jag brukar inte våld mot den…jag bestämmer över mig själv, vilken underbar känsla att inse…Det har varit en lång vandring dit…Detta år är ett återupprättande år…Ännu mer finner jag min plats, mitt hem i mig själv…och kraften som finns, min styrka som skrämmer…Men den finns ju där, varför har jag förträngt mig, varför har jag kvävt mig, varför har min kropp fått ta all stryk och stress???
Nu återupprättar jag mig. En ny Ingrid…vissa delar byts ut, vissa blir kvar, jag gör mig ny…mitt hjärta läker mig och mitt hjärta som bär gränslös sorg, behöver helas….Mitt starka älskade hjärta, som slår och slår, trots alla vansinniga sår…vilket envist hjärta…Tack för du inte lagt av ännu…Mitt hjärta som fått stryk…även en doktor ska få titta på det i år…
Jag kan inte göra om mig helt, ej heller kasta bort smärta helt….men jag känner mig ny….en märklig varm känsla att livet trots allt kan vara gott…Och detta måste vara resans mål, för som jag färdats, ner i undre världar och upp i oändligheten…Resans mål måste vara alla dessa insikter…nu börjar det ljusna där i horisonten, jag ser klarare, dimmorna runt mig släpper, jag kommer ut i ljus…med nycklen i min hand.
