Jag har aldrig frivilligt tystnat i en relation

orden har alltid varit min vän

för tystnaden är min fiende        —        den äter upp mig innifrån och ut

Jag har valt tystnad av andra skäl då jag varit ensam i mitt liv

Men på kärlekens väg

har jag valt kommunikation

om vad det än gällt så tror jag på dialog mellan två människor

Tystnaden skadar mig

tvivel växer ut på kärlekens vackra träd och dess bladverk vissnar sakta   

min hjärtas röst gråter

när man inte kan nå varandra

Tystnaden stänger de stora portarna

bommar igen

Jag är en skapande själ

som tror på de bevingade orden

de förlösande orden

orden som för två människor närmre varandra

Men ord kan också döda

det vackraste som människan fått         —        KÄRLEKEN 

Vem har sagt att orden alltid blir de rätta eller är lätta — vem kan lova lösning på allt — men då orden tystnar — faller tårarnas regn på människornas väg…