En vision i sin spegelbild
Julen är påväg med stormsteg…men jag märker egentligen inte av den…kan inte sälla mig till all julhandel,inte min grej…Vintern för mig är lugn och ro, som en stilla,vilsam tid då det är skönt att få vända sig inåt,det är ju inte min favoritårstid precis…försöker bara vara i den…Ingen tid för massor av energi eller utlopp…Naturen vilar och jag vilar med den…tycker om att följa årstiderna…jag känner dem i min kropp.
Och julen kan vara en ångestfylld tid för så många…panik över alla pengar och paket…och att allt ska vara så perfekt just då,när det kanske aldrig är det annars…och all ensamhet,alla har ju inte nån att fira med…
Jag tycker man kan ge varandra paket,visst,men isåfall vilken dag som helst.
Förresten tror jag på tomten,fortfarande…ja det gör jag faktiskt…
För mina barns skull,och så länge de vill,kan jag fira en lugn jul,med lite mat,precis det var och en önskar,behöver inte vara traditionellt…den som känner för majskolvar får det…någon liten paket…och gemenskap.
För övrigt bryr jag mig knappt om någon högtid…alla dagar är lika viktiga vad de än kallas eller vilka traditioner det är bundet kring…Min filosofi överlag,när det gäller det mesta faktiskt…som att alla människor är människor trots titlar eller position…Den yttre världen styr på jorden,men inte i mitt liv.
Inte alltid lätt att gå sin egen väg,ibland är vägen mörk,stigen osynlig,för ingen har gått där innan..man kan få en vision i sin spegelbild av vad som är viktigt… hur många råd man än får eller hur många vägvisare,så till sist ska man ändå göra sin egna resa…Och kanske kan man höra sitt hjärta vad det säger…däri ligger sanningen väl förborgad.
Så oavsett julens ankomst är det skönt att inte stressa utan bara vara…måndag,tisdag,onsdag,torsdag,fredag,lördag eller söndag.
