När jag vaknade imorse hörde jag regnet, vattnet, livets vatten..drog isär gardinerna och möttes av stora tunga genomträngande droppar förvandla morgonen till ett grått landskap..på trädens kala grenar såg det ut som tårar, som sakta föll ner på marken..lugna tårar som tyst viskade om tröst..lättnadens tårar som fick landa mjukt i det ännu så gröna gräset..och din röst som envist upprepade om hoppets låga..Något händer, en liten förändring, men dock något som glimmar..ska det våga tändas, ska det våga spira..saaaakta..

Trädens våta bark, så skönt under min hand, så ofarligt! En ny väg i skogen, vart den än leder, går jag på den för att se, så ofarligt! Tillit att vara och känna, bli berörd och att beröra den stora naturens moder, mitt i nattens mörker eller i dagens klara ljus, så ofarligt! Inte skrämmer det mig om granens gröna vinge rör vid mitt ansikte där skogen är tät..jag låter mig röras, så ofarligt! Inte skrämmer det mig att sitta under granen och känna de våta dropparna i nacken som rinner längs ryggen, jag låter de beröra min hud, så ofarligt! Men en människohand..visst skrämmer den mig, så farligt! Ack så farligt…naturen tar i mig varligt, men en människohand…Mitt i prick…tilliten till människan är sågad..ett skrämt djur i skogen, på flykt, bort från doften av otrygghet..djuret ser sig om, spring inte efter mig..låt mig va som jag är, så kanske jag kommer fram i min fulla oskyddade skepnad..kanske låter mig röras..när jag söker dig i min egen takt..

Tålamod, tålamod och enbart tålamod..Tålamodet kan ge hopp, hoppet kan ge tillit, tilliten kan beröra viljan att bli rörd av en människohand.

Kanske tror du inte på att berätta eller ge din önskan till någon annan, kanske ser du den bara som din, att den är hemlig och att det magiska skulle försvinna om du inlät någon annan i den..men då är ju allt ok oxå, fast det är inte vad detta inlägg handlar om, isåfall kan du sluta läsa här…

Har du en önskan som är starkare än allt annat? Har du funderat över om det finns just en önskan som du oftare tänker på, som återkommer, om igen och om igen? Ber du då om att den ska manifesteras? Det är så vackert att önska..kanske har vi glömt det..eller kommer tvivel emellan som säger att det är något omöjligt och då vågar vi inte tro.. Det finns ju faktiskt en enorm kraft i bönen, mirakel sker ju så hela tiden runt om i världen..Vi behöver inte sitta i kyrkan eller ha en religiös tro för att be..

Din starkaste önskan kan du lämna till någon annan som du tycker om eller lita på..be den personen önska åt dig, be åt dig, hjälpa dig, det är ibland lättare att önska åt någon annan, just därför att då slipper du få de där jobbiga egentvivlen som säger att det ändå inte fungerar eller är omöjligt. Öppna dig för en cirkel tillsammans med en eller flera människor, den heliga magiska cirkeln, och där inuti finns allas önskningar. Jag önskar åt dig, du önskar åt mig osv..precis hur ofta du vill, kanske flera ggr om dagen, en gång i veckan..var och en bestämmer själv.

Människan har sin fria vilja..på gott och ont förstås. Men om du tillåter någon annan att hjälpa dig be eller önska har du gett ditt godtycke, släppt på din fria vilja och mer behöver du inte göra sen åt dig själv..be de andra du vill ha i din cirkel om deras önskan och gör samma för dem.

♥