Jag har fått kunskap om min medberoendepersonlighet.
Ja den är basen.
När jag var liten lärde dom mig att andras behov var viktigast, inte mina alls. Jag fick inte ha några önskemål som skulle uppfyllas. Jag var till besvär om jag bad om ngt.
Allt dom gjorde var viktigt och jag bara kom och störde.
Typ så lärde jag mig att det skulle vara.

Jag blev stor och satte alla andra först.
Jag har inte ens varit sist…
Inte tagit hand om mina egna önskemål – och har jag gjort nåt på egen hand (för mig) så har jag känt och haft en jäkla skuld.

Detta är inte klart inuti mig.
Men jag kan SE det och förstå.

Jag har träffat skadade människor mest hela mitt liv.
Som jag vårdat och hjälpt.
Okej, nu ska jag läka allt elakt och jävligt som hänt.
Jag vill bli frisk.
Hälsan har fått betala.
Självkänslan är kass.
Jag vet inte vad jag vill utan att känna skuld än.
Men jag är på G.
Jag har vaknat upp och det är jag så stolt över.

Det har varit en himla massa tjatanden in i huvudet på mig i åratal om hur dålig och hopplös jag är.
Som dagliga affirmationer har det upprepats och Farbror Skuld har såklart hejat på.
Dubbel effekt.

Oskyddad med låg självkänsla och med en stark medberoendepersonlighet, som innebär jag fått lära mig sätta andra före mig själv, har resultatet inte låtit vänta på sig.
Jag har tagit åt mig som en svamp och känt mig så värdelös och det har ökat på ett redan belastat skuldkonto.
Vem har slagit värst?
Andra eller jag själv?
Kombinationen är där.

Nu räcker det!
Nya insikter och ett uppstädande pågår.
NO MORE SHIT TO TAKE!