Vad jag är priviligerad som kan besöka skogen..bara 100 m, sen är jag där..Jag kan gå dit när jag vill..vilken som helst dag, vilken som helst årstid, vilken som helst tid..den enda som sätter gränsen och som bestämmer är jag själv. Den friska känslan, den tysta friden, den enkla naturliga skogen välkomnar mig när jag än dyker upp, alltid omfamnande med alla sina omhuldande jordfärger. Och jag kan vara mig själv där i regnets droppar från trädens nakna grenar..jag kan vara mig själv i den rena vita snön..jag kan vara mig själv där i mossans fuktighet..Hur underbart är det inte att få vara sig själv?

Så var jag nu än vandrar, är jag mig själv..Så var du nu än går, var då dig själv.

Det är hjärtat som hjälper oss att klara detta..därför spelar varken utbildningar, inkomster, maktpositioner, umgänge eller upplevelser av kärleken, om vi inte själva, allenast själva vågar öppna detta finstämda instrument vi har.

Den fattigaste är den som inte har kontakt med sitt hjärta.

Hjärtat är ett eget sinne.. 

”Det var så magiskt där i skogen…solen glittrade på snön, likt tusentals utspridda dansande diamanter i regnbågens färger. Jag satte mig ner i diket, helt fascinerad av skådespelet. Känslan av evighet infann sig, då tid stannar, ett tryck på pausknappen. Runtomkring och inuti, att bara vara. Eufori!!!”

Känn att du har ett liv, det finns kärlek i allt..se kärleken som den läkande kraften..bryt igenom..våga visa din kärlek..bry dig inte ifall någon tycker du är lustig..att vara och verka från hjärtat är den riktiga människan. ”KÄRLEKEN ÄR DEN KRAFT SOM LÖSER UPP. SOM FINNER VÄGAR. HEMLIGHETEN ÄR ETT ÖPPET HJÄRTA. Lär dig öppna det.”

Livet blir helt annorlunda när du pratar från hjärtat, lyssnar och tänker med hjärtat, kramas med hjärtat. Att vara i hjärtat hela tiden, är inget flum, utan en fullständig upplevelse.

Att bemöta och bli bemött med hjärtat är verkligen en fullständig upplevelse.

Tillåtelsen att vara sårbar som en naturlig del i att vara människa..Vi behöver inte gömma varken oss själva eller något annat..vi behöver inga masker..vi behöver bara kärlek. Det är den enda rätta sanningen som kan rädda allt, precis allt..som kan rädda dig, rädda mig, rädda oss alla..de sanna ögonblicken kommer förändra oss och jorden vi bor på.

Världen behöver människor med öppnade hjärtan..de är de sannaste människorna.

De modigaste människorna går först och visar vägen.

♥

Jag skriver mycket om människans jordliga öden, mina egna men oxå med inblick utifrån ett filosofiskt perspektiv.. Om meningar och starka upplevda känslor..Om andligheten som finns, en utveckling att välja/stå passiv inför, men en högre makt som dock påverkar.

Villkorslös kärlek och sanning..två av grundpelarna..vi är många som är medvetna om dessa ord..det lärs ut på kurser och står att läsa i böcker. Just nu skakas många om i Sverige eftersom det skett en handling som föll utanför sanningens ram och tilliten brast..människan är arg, chockad, ledsen..och såklart blir det följden. Handlingen i sig är naturligtsvis inte bra. Denna nu omtalade man är min vän, oxå hans fru. Jag älskar dem. Jag försvarar ingen, inte ens mig själv..men ju högre man sätter en människa, desto längre ner faller den om ”fel” avslöjas. Och vad är vi egentligen, trots andlig tro eller inte, jo vi är just människor med fel och brister. Hur mkt andlig lärare man än jobbar som, så är läraren människa fortfarande.

 Om en människa går vilse i livet bör vi finnas där och visa vägen..även då vi tycker någon gjort ”generalfel”, ja ju större ”fel” desto mer hjälp behövs..

Den villkorslösa kärleken ruskas om sett ur mänskligt perspektiv..trots att ett högre syfte kanske spelar här bakom knuten..vem förändras frivilligt, eller tillräckligt snabbt nog? En djupare utveckling gör sig aldrig själv, inte ens hos oss troende. Människan har fortfarande sin fria vilja och vi har alla ett ego, större eller mindre, som håller emot eller helt enkelt fattas vi förmågan att gå vidare trots vi vill..ja hur gör man? Vad kan den villkorslösa kärleken innehålla som vi knappt nuddat vid..Är det dags att lära in nästa fas av detta? Kanske har vi allt för länge mest fått säga orden, nu prövas de uppenbarligen om vi alla håller måtten.

Något, någon måste skaka om oss. och ganska rejält, innan vi ser att det finns inget tak. Vad innebär det att vara medmänniska, finns vi där tillräckligt? Vad innebär det att älska villkorslöst, gör vi det tillräckligt? Kanske denna händelse ska visa oss ett större sammanhang eller osammanhang av sanningen. Isåfall är många av oss elever igen inför den handling han var den som utförde..så de som inte kommer gå på fler av hans kurser, har automatiskt hamnat på kurs ändå..För det finns  möjlighet att se och lära ett högre syfte här i denna historia.. alla upprörda känslor och personangrepp tycks gå förlorade bortom förlåtelsens finstämda verktyg, och även att förlåta är bortglömt..annars är det ju oxå ett nästan för ”populärt” begrepp inom andliga sammanhang. Alltså har vi satt ett tak vad som är godtagbart. Men om alla är medvetna om sin roll och var och en står för sitt, och då menar jag alla, så ska vi finnas där istället och hjälpa, och automatiskt hjälper vi oss själva vidare.. Nu testas vår egen styrka och ståndpunkt..kan vi stå upp starka ensamma eller måste vi falla in som anhängare till de som känner sig mest lurade och svikna..Eller ska vi ta och göra ngt positivt, hörde vi alla samman eller hur var det nu?

När man istället hjälper en människa, oavsett vad den gjort, kommer en förändring som är god för hela livscirkeln, eftersom vi alla hör ihop…MEN OM VI VÄLJER ATT VARA ILSKNA OCH NEGATIVA och uteslutande, ja vad händer då, jo det är så krig startas. Varför har vi krig i världen?

Så när ett högre syfte kommer..alla stora händelser som skakar om vår grund, vill visa oss att begränsningar är till för att upplösas, går vi inte vidare to the next level, så ser universum till att så sker, men något, någon måste röra om i grytan så reaktioner startar och gammalt upplöses så vi får möjlighet att se längre, och det som händer är inte alltid trevligt, underbart eller lättförstått och det har varit så i alla tider med människans utveckling att vi hamnar i situationer som är hårt prövande, det gör ont och det är svårt, men sedan kommer något gott även ur den mest omvälvande kris..vi får alla lära mer av den universella andliga existensens verklighet kring vad villkorslös kärlek, tillit, förlåtelse och sanning är.

Jag har valt sanningen, ingenting annat..För mig är det den enda vägen..Sanningens väg..Och på den vandrar jag hela tiden oavsett vem eller vilka jag möter. Vad jag än gör eller vad jag än är med om så är den min bas hela tiden..Det är ett val jag gjort..Och det finns inte en endaste sanning jag inte skulle klara av att bära..Vet du varför? Jo för jag har växt upp med fasansfulla sanningar!!! Så ingenting som är SANT kan skrämma mig..Ingenting.

Jag har lärt mig ana och känna vittringen av lögner..men jag anser att det är varje människas val att välja förnekelse framför sanning..För den skull betyder det inte att jag behöver tro på den människan..Jag har ju valt min väg!

Sanningen ger mig verkligen styrka, jag växer som individ..Och kan vara just den jag är pågrund av detta..Alltid har jag burit sanningens svärd..Inte någon jag mött har missat detta..Sanningen är min mission..Den rinner i mitt blod och omger mitt hjärta..Och jag viker inte från dess väg..Men det betyder inte att jag tänker omvända andra, bara att jag inte viker.

När man lärt sig hur enkelt det är att säga sanningen och vara i den, leva med den..och för den , får man också så mycket tillbaka..En fantastisk närhet, trygghet och glädje..och en inre ro..en lätthet. Visst kan sanningar svida, röra om, vara hemska, men de är dock SANNINGEN.

De värsta skadorna får man ändå av svek och lögner..det är de som sätter taggar i ens hjärta..det är de som dödar tillit..det är de som skapar oro..det är de som får människor att lämna varandra och göra varandra illa..Jag tror på sanningen som enda verktyg och bas i vad man än företar sig..trots att jag blivit illa tilltygad många gånger..jag märker att många inte förstår riktigt hur viktig den är, utan skräms istället..men glöm då inte att sanningen är bara precis sanningen, inte det vi ville den skulle vara eller vad vi hoppats på, utan sanningen, ren och klar..inte alltid passande..men sanningen…..

♥ ♥ ♥