Today is the day

a wonderful day

The sun is shining on me

shining inside me

No shadows

nothing to hide

no need to hide

Just sun and beautiful wings

embrace me

Midsommarnatten närmar sig..den är magisk..under kudden ligger sju vildblommor väntande..snart sveper drömmen nära, ingenting styr, allt kan hända.

Jag ligger i min säng.. himlen är ljus av fullmånen som kastar sina mystiska skuggor..känner mig skönt sömnig..jag känner en ängels lätta beröring över mitt hår.. ”ja jag vet ni finns där för mig och med mig, ert beskydd är osvikligt - …tack”

I Universum finns ingen tid..endast oändlighet..tid är människans påfund.

Jag är här..på jorden..nu. Allt är nu. Livet lär människan..

Ibland är illusion den enda sanningen..föränderlighet en visshet..stunder av svårhet öppnar hjärtats dolda rum..det enda man vet är ingenting ju mer man söker och lär..

Ja vilken överskrift..ändå är det milt uttryckt i förhållande till känslor jag bär! Kan man känna sig tom och ändå uppfyllas av mängder med smärta? Mm — jag kan.

Om det är bra att vara naken och avklädd, det kan jag undra..vi människor bär på masker. Det heter att man borde visa mer. Men jag undrar för vem? Och varför? Tar vi hand om det då?

Det heter att vi kommer närmre varann om vi klär av oss..Men är det alltid sant? Man kan oxå komma längre bort genom att andra sanningar uppenbarar sig. Eller att man kan känna sig ännu mer oförstådd och annorlunda. Och bli outgrundligt ensam där inne i sig själv..då blir den avskalade ytan en ohygglig smärta. Vad är positivt med det?

Ingridvedenbrant©

VEM och VARFÖR

”Ett skadat barn är hon

som nu ska föreställa mor

och vuxen kvinna

Hon undrar

vem det är

som ropar bortom sjöarna

Vem är det

som håller eldarna vid liv

Och varför?

Gör det ont

när löven faller

om hösten

Och när får kroppen ro

i en vilsen springare

 Vem är det

som säger:

- kämpa på.

Och varför?

Vem kallar dig för

stark

när du går på träben

Och vad är det

som blåser liv

i en människas tomma glöd

Och varför?

Vem bestämmer

när allt är nog

och färden är över

och nu

är tiden inne

för ett farväl”

Så hjälper det alltid att visa sig själv? Har man det lättare då? Tror vi det? Är det en myt som så många andra?

Bördan behöver inte alls bli lättare för man delar..kanske sitter skadorna för djupt..vågar någon sig så djupt?

ingridvedenbrant©

”Även här

någonstans

bor livet

i detta mörka rum

av ångest

av döden själv som granne

Jag ser dess ljus

mellan springorna

det goda livet

som jag endast fått smaka

genom att tjuvlyssna

med högra örat

på de små ulliga änglarnas visk

Nära det vänstra

sitter Han själv

den mörke farbror ångest

och drar mig i flätorna

Jag har lärt mig

gå balansgång

på tvättlinan

och runt listerna

och aktar mig

att skryta högt

om detta mörka rum

Här

får jag se änglarna

och djävlarna

dansa polka

med min egen darrande hand

som taktpinne”

Så om att skratta – tralla la och ändå må helvetes skit i själen,vet jag. Om att blivit trasig,vet jag. Säkert vet du oxå? Om du klädde av dig så kom din historia fram..men inte vet jag om det hjälper???

♥   ♥   ♥