Äntligen,äntligen…jag tycker mig ana kvitter i träden.

Och inte vilket kvitter som helst,utan lite vårkvitter…mmm…så ljuvligt…för jag är en längtare och just nu är det våren som saknas i mitt liv.Solen tittar fram då och då,trots den lite envisa gråmulna himlen.Kallt är det oxå och när jag går med hunden känner jag hur det biter i kinderna.Det är fruset i marken och frosten glittrar till…men ändå känner jag den där känslan av hoppfullhet,att snart kommer våren,den älskade våren med lynniga vindar,surrande tjockflugor och små krokusar i landet.

I min lägenhet,bor nyckelpigor som kommit fram och sagt hej…trevligt tycker jag…de landar lite här och var innan de flyger vidare…Lite för kallt att släppa ut dem…De är övervintrare som sovit,men tyvärr väcktes då fönsterna fick sig en genomgång…ja just det,vid denna årstiden kollades fönsterna i hela huset…men det var genom vägverket,så de bestämde…bytat till treglas pga av buller från vägen.

Bara en sån sak,att jag bor bland bilar och buller när jag dragit mig undan tidigare och sökt skogens vilsamma sus och behagfulla tystnad.Vilken tid på dygnet det än var,hade jag stillhet omkring mig och det var mycket skönt…Jag kände frihet och ro.Men jag kom till en vändpunkt i mitt liv,där jag kunde se en större frihet vänta om jag flyttade från kalla hus med vedeldning…Träd skulle ju alltid fällas,de skulle sågas,kapas och klyvas,lavas och torkas och sedan bäras in igen i vedboden och lavas även där…oj det har varit mkt jobb i många år.Det blev tungt och arbetssamt att göra allt ensam,så jag ledsnade efter 20 år…och då skaffade mig en bekvämare bostad,så jag kan resa bort,träffa vänner under längre perioder och vara iväg på utbildningar och annat,utan att komma hem till ett utkylt och mkt iskallt hem,där jag varit livrädd att vattenrören ska frysa…

Så jag lämnade den yttre tystnaden och tar mer vara på den ”inre” istället.Och det känns bra att vara centralt,men ändå ha en stor,stor trädgård där det finns många träd och många små ”vänner” som kvittrar utanför fönstret.Nu väntar jag intensivt på våren och hade jag kunnat,vara som en flyttfågel och bo i spanien under vintern istället för här i  den nordiska kylan,skulle jag mått bättre i  kropp och själ.För solen är ju underbart läkande och närande och värmer många sorgsna själar till liv.

Jag välkomnar våren av hela mitt hjärta…    

Detta är en universell lag,en av de stora kosmiska lagarna.

”Som man sår får man skörda” ska inte ses som en strafflag. Vi har dessutom ingen aning om ”den stora planen” med våra liv eller varför vi är med om saker och ting…Så även då vi lever rätt och gör rätt,kan saker bli fel,just därför att andra människor kommer in i våra liv och gör saker mot oss på gott och ont.Det är en tuff lag,men den håller mottet om man inte ser den som ett straff om saker trots allt blir svåra…Det finns en annan variant och det är ”Som man bäddar får man ligga”,men med samma budskap… Varje människa bär sitt eget kors,man kan inte bära någonannans…Och ett dåligt karma ska den bära som skapar ett åt andra. Vi vet inget om framtiden,även om vi skapar den just nu och nu och nu…Det finns sorg och glädje om vartannat…De goda människorna följer redan ” Som man sår får man skörda”, men för de onda,är lagen en stor sanning värd att beakta…För om de hade tillämpat den hade de inte gjort illa andra människor,utan direkt förstått vilket lidande de skapar genom att inte följa just denna lag…

Det hänger en skylt från himlen,på den står ”Livet pågår”. Hela tiden är det så,även när det känns som om allt står still…Ibland är den enda trösten att bara inse hur livet fungerar,att det ger och att det tar och att allt inte behöver ha en mening,fast vi kanske just då verkligen skulle behöva en förklaring för att förstå vissa skeenden i våra eller andras liv…Varje dag söker människan detta svar och ibland kommer det kanske inte förrän efter ett tag,eller aldrig.

Det finns inga garantier eller bruksanvisningar som är universella eftersom inte alla lyssnar till de lagarna..Men det finns citat som är bra att bära med sig:

”Som man sår får man skörda”

”Man kan bara leda hästen till vattnet”

”Fötterna går dit hjärtat vill”

”Gud hämtar hem sina änglar först”    

Varje mening har sin egen innebörd…sitt egna svar…varje människa har oxå sitt eget tänkande och tolkande…Men i dessa citat finns ett svar att känna om man vill…om man orkar och om man kan…Människan har ju sin fria vilja trots allt även då det tar sin tid att förstå det.

Så skylten ”Livet pågår” finns där hela tiden,som en tröst eller som ett kors.

Vi människor har varandra…när ska vi förstå? Vi kan dela…underlätta bördan…fördubbla glädjen…vi ska bara inse att livet pågår vare sig det är bra eller dåligt och att vi har varandra.Om vi har en vän eller tio,men att vi finns där med hjärtat.Vi kan inte trolla,men vi finns.Kanske ge en stunds lättnad över att inte vara den enda eller den mest bortglömda…Hela tiden sker dramatik i livet och ingenting är egentligen nytt,utan den eviga cirkeln snurrar,allt upprepar sig…Det är för oss det blir nytt,tills vi lärt oss vi med…Vissa händelser vill vi vara förutan och vissa händelser ändrar hela vårt liv för evigt och kanske ingen tröst går att finna om händelsen är mörk…men det finns någon där som kan dela och lyssna,finnas och endast vara…Det är viktigt att inte glömma,medans LIVET PÅGÅR….