Jag vill bli älskad rent                -                    rent och mjukt

Vill bli behandlad ärligt             -                    ärligt och respektfullt

Jag vill klara av livet…gör det förbannat bra ensam…men är man två så är man och då är det genast annorlunda…efter alla dessa år vill jag fortfarande vakna utan smärta i mitt hjärta…efter allt som varit i mitt liv,hur förklarar man vad det har gjort med en?

Allt mörker…all livsångest…ska det vara så svårt att få känna lycka…känna sig lycklig och få stanna i den underbara känslan…varför ska det vara så svårt att ta emot denna känsla när man äntligen får uppleva den?

Jag vill bli älskad varsamt          -              inte är det väl omöjligt

orkar inget annat                            -              allt annat kväver mig

Den kärlekslösa tiden dödade inte hela mig…men länge,länge fanns ingenting…ingenting alls…och jag vande mig…men smärtsamt vaknar de behov jag fick kväva,förtränga…smärtsamt eftersom de vill få utlopp…jag vill uppleva…upptäcka…inte vara rädd mer…smärtsamt eftersom känslorna vill få gensvar…jag vågar plötsligt känna lusten av varm kärlek…

Jag är en blomma nu         -          blommar för dig

Klarar inte länge till att andas under jorden…måste upp till luften som var så klar att andas…den friska brisen som är du…hur förklarar man att man nästan brister av smärta…att man nästan är så känslig att ingen begriper någonting… alla sår rörs om i…blod,jord,tårar,skratt och himmel blandas i en salig röra…vilken resa…vilka känslor…det är fyrverkeri och vulkaner som dunkar i hjärtat…blodet rusar vildare än någon älv du nånsin sett…men jag är så känslig,så överkänslig,sensitiv,sensibel…stannar och tittar…vill dela och försöker…stannar och försöker förstå…vill förstå reaktioner…sätter mig ner och väntar…men min andning fastnar i halsen…får knappt luft…måste blunda ibland…måste gå undan…måste vila…dramatik och grammatik…

Jag orkar inte lida             -             inte är det väl meningen att det ska göra ont 

Frustrationen jagar mig…stäng inte mig ute från ditt varma rum…timmarna är långsamma i tystnaden…stjärnorna kan inte ljuga för mig…de tunga granarna viskar ju våra namn…jag ser på virvlarna i bäcken…men jag rider den vilda otrötta hästen,den skenar med mig…manen piskar mig i ansiktet…hör de snabba hovarna…grenar snärtar mot mina kläder…hästens fradga skummar på mina sönderrivna ben…mitt långa hår flyger i vinden…vi passerar in i sagans trollskogar…genom luriga myrar…för att nå in i kärlekslandet.

Hur förklarar man vad livet gjort med en???

♥