”Att leva utan att släppa taget
..hålla fast”

Ja i många år har jag fått göra de
kanske för att jag varit så behövd
av mina barn

När jag var liten flicka
behövde ingen mig,
då klamrade jag mig fast
i livets röriga trådar
och bara fanns till
mellan slag och skäll
och annat

Och nu
behöver jag mig själv
..min själ
..mitt själv

Jag vet inte så mycket om egen näring
men känner att jag behöver kärleksömhet
och egen ömhet

Att behovet är stort
och lite svårt har jag att
ge de till mig själv
..egenkärlek

Bry sig om andra
är en av mina fungerande sidor
..att ge bort kärlek
omtanke

Livsgnistans bortfall
visar sig tydligt i min vardag
Jag är ganska stillsam
i mitt liv
vissa dagar helt stilla

De är nytt
annorlunda
och mycket att upptäcka
i hur de är att leva

I de vindlande gångarna möter jag mina minnen
rörda
orörda
på trasiga ben, med trasigt hjärta och trasigt huvud
gör jag mig friare, lite i taget

Livet står inte still
under tiden

Jag andas i kärlekens närhet
långt borta från de oälskade timmarna
och förundras över de människor som säger att
de läkt snabbt…
…de gör inte jag.

De finns en skuld i de
…att vara kvar…
i de vindlande gångarna
fortfarande

Ja jag är inne
kvar
men så kommer jag oxå finna vägen ut
för jag fann vägen in