Det har varit tufft att bo i denna kropp senaste tiden.
Du har underlättat and still do.
Älskat mig i nöd.
Och i lust.

Ett par veckor på sjukhus.
Nyopererad.
Trött.
Min kropp ska nu läkas,
hela jag läker av att vara
i din närhet.
Hemkommen.

Du har öppnat ditt hjärta,
men oxå ditt hem.
Jag är hemma när jag vilar hos dig.

Sakta läker tiden.
I tiden finns kärleken.
Så varm.
Så starkt berörande.
Denna ömhet.

Tacksamhet är förnamnet.
Med ett barns förundran
ser jag.
Nytt.

Kärleken djupnar,
mognar,
förändrar,
utmanar.

Jag lär mig mer om vem jag är
i våra möten.
Vi lär oss varann.

♥