Nu är det äntligen vår på riktigt…….


Fågelkvitter,skirt grönt gräs och värme….jag går ut i t-shirt och känner solen på huden…äntligen är min längtan uppfylld.Livet är lättare på alla vis – detta ljus skiner upp i sinnet.Solen är en välsignelse…inte konstigt att den tillbetts i många kulturer.

Vi fyller mjuk mossa och gamla löv i skottkärran…vi väcker den gamla bortglömda trädgården till liv…sakta…sakta…den har ju fått slumra och växa igen i många långa år…samtidigt är det vilda vackert och fåglarna trivs här i alla träd och buskar…

Kajorna bygger i skorstenen,men vad gör det?Fattar bara inte hur de klarar av röken…Och utanför i boken bor skatorna…jag hängde upp ett stort vindspel,men de verkar inte alls rädda och tur är väl det,för annars hade jag fått flytta  det till ett annat träd.

Utanför har jag placerat krukor med påskliljor och små violer…och kaffet kan drickas på en soluppvärmd trappa….härligt…nu börjar livet!!!

Malins bild



Februari börjar


Äntligen,äntligen…jag tycker mig ana kvitter i träden.

Och inte vilket kvitter som helst,utan lite vårkvitter…mmm…så ljuvligt…för jag är en längtare och just nu är det våren som saknas i mitt liv.Solen tittar fram då och då,trots den lite envisa gråmulna himlen.Kallt är det oxå och när jag går med hunden känner jag hur det biter i kinderna.Det är fruset i marken och frosten glittrar till…men ändå känner jag den där känslan av hoppfullhet,att snart kommer våren,den älskade våren med lynniga vindar,surrande tjockflugor och små krokusar i landet.

I min lägenhet,bor nyckelpigor som kommit fram och sagt hej…trevligt tycker jag…de landar lite här och var innan de flyger vidare…Lite för kallt att släppa ut dem…De är övervintrare som sovit,men tyvärr väcktes då fönsterna fick sig en genomgång…ja just det,vid denna årstiden kollades fönsterna i hela huset…men det var genom vägverket,så de bestämde…bytat till treglas pga av buller från vägen.

Bara en sån sak,att jag bor bland bilar och buller när jag dragit mig undan tidigare och sökt skogens vilsamma sus och behagfulla tystnad.Vilken tid på dygnet det än var,hade jag stillhet omkring mig och det var mycket skönt…Jag kände frihet och ro.Men jag kom till en vändpunkt i mitt liv,där jag kunde se en större frihet vänta om jag flyttade från kalla hus med vedeldning…Träd skulle ju alltid fällas,de skulle sågas,kapas och klyvas,lavas och torkas och sedan bäras in igen i vedboden och lavas även där…oj det har varit mkt jobb i många år.Det blev tungt och arbetssamt att göra allt ensam,så jag ledsnade efter 20 år…och då skaffade mig en bekvämare bostad,så jag kan resa bort,träffa vänner under längre perioder och vara iväg på utbildningar och annat,utan att komma hem till ett utkylt och mkt iskallt hem,där jag varit livrädd att vattenrören ska frysa…

Så jag lämnade den yttre tystnaden och tar mer vara på den ”inre” istället.Och det känns bra att vara centralt,men ändå ha en stor,stor trädgård där det finns många träd och många små ”vänner” som kvittrar utanför fönstret.Nu väntar jag intensivt på våren och hade jag kunnat,vara som en flyttfågel och bo i spanien under vintern istället för här i  den nordiska kylan,skulle jag mått bättre i  kropp och själ.För solen är ju underbart läkande och närande och värmer många sorgsna själar till liv.

Jag välkomnar våren av hela mitt hjärta…    

bild-vitsippor.jpg                                                                                                                                                

                                                                        


Secret is proudly powered by WordPress and themed by Mukka-mu

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu