Julen är påväg med stormsteg…men jag märker egentligen inte av den…kan inte sälla mig till all julhandel,inte min grej…Vintern för mig är lugn och ro, som en stilla,vilsam tid då det är skönt att få vända sig inåt,det är ju inte min favoritårstid precis…försöker bara vara i den…Ingen tid för massor av energi eller utlopp…Naturen vilar och jag vilar med den…tycker om att följa årstiderna…jag känner dem i min kropp.

Och julen kan vara en ångestfylld tid för så många…panik över alla pengar och paket…och att allt ska vara så perfekt just då,när det kanske aldrig är det annars…och all ensamhet,alla har ju inte nån att fira med…

Jag tycker man kan ge varandra paket,visst,men isåfall vilken dag som helst.

Förresten tror jag på tomten,fortfarande…ja det gör jag faktiskt…

För mina barns skull,och så länge de vill,kan jag fira en lugn jul,med lite mat,precis det var och en önskar,behöver inte vara traditionellt…den som känner för majskolvar får det…någon liten paket…och gemenskap.

För övrigt bryr jag mig knappt om någon högtid…alla dagar är lika viktiga vad de än kallas eller vilka traditioner det är bundet kring…Min filosofi överlag,när det gäller det mesta faktiskt…som att alla människor är människor trots titlar eller position…Den yttre världen styr på jorden,men inte i mitt liv.

Inte alltid lätt att gå sin egen väg,ibland är vägen mörk,stigen osynlig,för ingen har gått där innan..man kan få en vision i sin spegelbild av vad som är viktigt… hur många råd man än får eller hur många vägvisare,så till sist ska man ändå göra sin egna resa…Och kanske kan man höra sitt hjärta vad det säger…däri ligger sanningen väl förborgad.

Så oavsett julens ankomst är det skönt att inte stressa utan bara vara…måndag,tisdag,onsdag,torsdag,fredag,lördag eller söndag.

…kanske det kommer vissa dagar då du känner dig mer tillfreds än andra…då du känner lugnet inuti som mjuk bomull…skyddande bomull i tjocka lager som inte släpper in något ont…där tryggheten infinner sig som en självklar känsla du alltid haft rätt till…om du har det såhär ibland så passa på att njut,lev och bara va…just det…bara vara!!!

- Tänk själv att inte behöva något annat än att bara vara!!!

Det är ett konststycke att lära…många får fullständig nippra av att inget göra…Det krävs enbart övning,upprepande och tålamod med situationen,det går inte ge upp lätt,det ger ingen förändring…övning blir färdighet och du växer med din uppgift…

Den stillhet en sjö kan spegla,som samtidigt är så livfyllt som vad vatten ju faktiskt är…vatten har ju alltid symboliserat djupa känslor…så den stilla spegelblanka ytan,med endast små lätta krusningar…skapa denna bild inom dig,se den i ditt inre eller sök dig till en sjö…var i stillhet,så läkning och lugn kan ersätta stressen,den inre gnagande oron,den förgörande stressen som jagar dig så det snurrar allt fortare…du måste ta dig ur den tokiga karusellen…den förgör dig.

- Du säger att du inte hinner…du hinner varken lugna ner dig eller andas lugnt av alla måsten du tagit på dig…du blir nästan arg över att behöva stanna upp…

Kom igen nu….vems liv är det?

Mitt eller ditt? Eller någon annans? Ta tag i det,sätt dig ner och börja planera,se över ditt liv…Du ska hålla i rodret…du är din egen kapten…låt ingen annan köra din båt…Och du behöver bygga en brygga,så du kan komma i hamn…..Ja det är jobbigt att träna,kämpa och börja om…jag vet själv!!!

Om du inte har ro och stillhet med dig i bagaget som en självklarhet,är det aldrig försent att lära sig detta…att bara vara är att vila i sig själv och att samtidigt läkas…